Kroppen svarar inte och jag har gått med på det. Det blev inga pass den här veckan och jag har heller inte tränat sedan i Lördagsmorse. (lång tid för att vara mig)
Jag hade två superhärliga pt-kunder i dag så jag kunde ju bara inte låta bli att längta efter träning.
Jag har dock beslutat mig för att det inte ska få påverka de mentala, inget mera tröstätande eller deppande över detta.
På schemat står vila, vila och invänta doktorns besked. Mer kan man ju faktiskt inte göra och det vore dumt att spela superwoman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar