Regnig springtur!

Jag jobbade i natt, inventering, vaknade för sent och missade föreläsningen. Attans!
Åt frukost och försökte förstå mig på lite statistik, sedan tänkte jag att de är nu eller aldrig om jag ska få någon träning i dag innan jobb igen.

Det öste ner och jag kände att det var perfekt väder att ut och testa på att springa i.Benen kändes, ja okej. (vilket betyder inte mega ont, vilket är positivt)

Det var första dagen jag kände att jag kunde springa och samtidigt tänka. Jag menar tänka på annat, en sådan där skön tur som gick hur sakta som helst men jag kunde ändå tänka, rensa hjärnan och bara känna regnet och blåsten i mot mig.

Alla negativa tankar som dök upp vände jag till positiva.

-Att jag inte kunde ha något tempo- vände jag till att jag överhuvudtaget tog mig ramåt var en vinst.
-Att jag skulle jobba i natt- vände jag till att det gör ju faktiskt att jag inte har några studielån:)
-Att kurserna är tråkiga-vände jag till att de är ju nyttiga och bra för framtiden? HMmm. JA kanske!
- Att jag inte vet vad ja ska skriva c-uppsatsen om- Att jag troligtvis kommer hitta ett ämne som jag gillar.
OSV.

Jag saknar verkligen att bara springa långt och tänka på allt och inget. Det kallar jag terapi!